Kakor (cookies)
Kakor (cookies)Öppna länk i ny flik
Bekanta dig med församlingsvalets viktigaste begrepp.
Gemensamma kyrkofullmäktige
Gemensamma kyrkorådet
Kandidat
Kyrkans missionsarbete och internationell diakoni
Kyrklig samfällighet
Kyrkofullmäktige
Kyrkomöte
Kyrkoråd
Församlingsrådet i en församling som tillhör en kyrklig samfällighet har ungefär samma uppgifter som kyrkorådet i en enskild församling. Undantaget utgörs av ledningen av församlingens förvaltning, som hör till den kyrkliga samfällighetens organ.
Församlingsrådet leder församlingens verksamhet och anvisar medel för den i enlighet med de ramar som samfällighetens organ fastställt. Beroende på den kyrkliga samfällighetens grundstadga kan församlingsrådet även besluta om församlingens fastigheter och egendom samt om inrättande och indragning av tjänster.
Församlingsrådet består av kyrkoherden som är självskriven ordförande och, beroende på församlingens storlek, 8–16 valda medlemmar. Församlingsrådet väljs av församlingsmedlemmarna vid församlingsval vart fjärde år.
Församlingsrådet gör bl.a. följande:
Församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas beslutsfattande organ
De förtroendevalda som väljs i församlingsvalet representerar församlingsmedlemmarna och samarbetar med de anställda. De är med och bestämmer, påverkar, ger idéer och utvecklar församlingens verksamhet genom att vara medlemmar i kyrkofullmäktige, församlingsråd eller kyrkoråd.
Till de förtroendevaldas uppgifter hör bl.a. att:
Högsta beslutsorgan i en kyrklig samfällighet är gemensamma kyrkofullmäktige, vars medlemmar väljs i församlingsvalet vart fjärde år. Medlemmar väljs från samfällighetens församlingar i relation till deras medlemsantal.
Till gemensamma kyrkofullmäktiges viktigaste uppgifter hör att göra upp gemensam strategi för tyngdpunkterna i verksamheten, att godkänna verksamhets- och ekonomiplanen för ett verksamhetsår i taget och att godkänna verksamhetsberättelsen och bokslutet för föregående år. Dessutom gör kyrkofullmäktige en del beslut som de enligt lagen har ensam beslutsrätt till, till exempel försäljning av fastigheter och grundande av nya befattningar.
Gemensamma kyrkofullmäktige behandlar ärenden som gemensamma kyrkorådet bereder och föredrar. En ordförande vald av fullmäktige leder mötet. Ordförande väljs turvis från respektive församling.
Församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas beslutsfattande organ
Gemensamma kyrkorådet svarar för att kyrkofullmäktiges beslut verkställs och är därmed samfällighetens förvaltningsorgan. Rådet leder samfällighetens verksamhet och administration samt förvaltning av ekonomi och egendom. Gemensamma kyrkorådets medlemmar utnämns av kyrkofullmäktige. Ordförande är den av domkapitlet utnämnda kyrkoherden från den lokala församlingen. Gemensamma kyrkorådet behandlar och beslutar om ärenden vars befogenhet inte hör till kyrkofullmäktige och vars befogenhet inte överförts till andra förvaltningsorgan eller tjänstemän.
Församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas beslutsfattande organ
Kandidat i församlingsvalet kan bli en konfirmerad medlem i kyrkan som:
Kandidat blir man genom att gå med på en kandidatlista eller grunda en egen valmansförening.
Missionsarbete och internationella diakoni i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland utförs genom avtalsorganisationer. Dessa är:
Organisationerna verkar inom missionsarbete, utvecklingssamarbete och katastrofhjälp i mer än 60 länder på sex kontinenter. De har en sammanlagd budget på över 95 miljoner euro och nästan 300 anställda utomlands. Församlingarna har över 2 000 riktade avtal med dessa organisationer, genom vilka man kommit överens om vad de medel som församlingen avsätter ska användas till i organisationens arbete.
En kyrklig samfällighet består av två eller flera församlingar inom ett område. Det kan ingå både finskspråkiga och svenskspråkiga församlingar i en samfällighet. Det är vanligt med en samfällighet i större städer och kommuner.
Det högsta beslutande organet i en enskild församling är kyrkofullmäktige. Fullmäktige fattar beslut om huvudlinjerna i församlingens ekonomi, till exempel byggande, köp och försäljning av fastigheter. Kyrkofullmäktige fastställer också kyrkoskatteprocenten. Till fullmäktiges uppgifter hör också att besluta om att inrätta nya tjänster eller dra in tjänster.
Medlemmarna i kyrkofullmäktige utses i församlingsvalet som förrättas vart fjärde år. Kyrkofullmäktiges sammanträden är offentliga om inte fullmäktige i något visst ärende beslutar annorlunda.
Församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas beslutsfattande organ
Kyrkomötet besluter om viktiga riktlinjer för kyrkans lära och arbete. Det besluter också om kyrkans förvaltning och ekonomi.
Det är kyrkomötet som utformar kyrkans lagstiftning. Det gör ändringar i innehållet i kyrkolagen och ger färdiga lagförslag till riksdagen som antingen antar eller förkastar dem. Kyrkomötet besluter om ändringar i bestämmelserna i kyrkoordningen.
Kyrkomötet består av 96 valda ombud och biskoparna. Dessutom ingår en representant för samerna och en för statsmakten.
Kyrkorådet är det verkställande och förvaltande organet i församlingen. Kyrkorådet leder församlingens verksamhet, ekonomi och förvaltning. Kyrkorådet bereder ärenden som kyrkofullmäktige skall besluta om.
Kyrkorådet tillsätts av kyrkofullmäktige. Som ordförande fungerar kyrkoherden. Mandatperioden är 2 år.
Församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas beslutsfattande organ
Församlingsvalet är fortsättningsvis det enda valet där 16-åringar har rösträtt.
Alla medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland som senast på valdagen 20.11 fyller 16 år har rätt att rösta i församlingsvalet. Det förutsätts inte att man deltagit i konfirmandundervisningen eller blivit konfirmerad. Medlemskap är enda kriteriet. Inträde i kyrkan ska vara registrerat senast 15 augusti 2022 för att du ska ha rösträtt.
Stiftelseurkunden är ett dokument som visar att man har beslutat att grunda en valmansförening.
För kyrkofullmäktige och församlingsrådet bildas separata valmansföreningar med egna stiftelseurkunder. För att bilda en valmansförening behövs minst tio röstberättigade församlingsmedlemmar. I en kyrklig samfällighet kan en församlingsmedlem vara stiftande medlem både i en valmansförening för val till gemensamma kyrkofullmäktige och en valmansförening för val till församlingsrådet.
I valet kandiderar man på en valmansförenings lista.
Kandidater kan ställas upp av en valmansförening som består av minst tio personer med rösträtt i församlingen. För valet sammanställs kandidatlistor som består av flera olika kandidater.
Du kan fråga efter en lämplig lista på pastorskansliet, av en nuvarande förtroendevald eller bilda en egen lista.
Du kan bilda en egen lista genom att samla åtminstone tio röstberättigade från din församling till en egen valmansförening.
I varje församling utses en valnämnd som sköter förrättningen av församlingsvalet. Nämnden tillsätts av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Valnämnden ska tillsättas senast 31.5.2022.
En kandidat eller en kandidats make eller maka, barn, syskon eller föräldrar kan inte vara medlem eller ersättare i valnämnden. Med make eller maka avses äkta makar och personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden eller i registrerat partnerskap med kandidaten.
Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan besluta att församlingen delas in i röstningsområden, och valnämnden delas då in i sektioner. En sektion är beslutför med tre medlemmar. En sektion ska sköta det praktiska genomförandet av röstningen i röstningsområdet.
Kakor (cookies)Öppna länk i ny flik